Livsstil

Hög standard

Jag har nog aldrig under mina 27 år tänkt på mig själv som särskilt svensk men nog märker jag att man blir lite mer svensk när man bor utomlands (skriver man för jag är långt ifrån ensam). Den Ikeainköpta lingonsylten som är långt ifrån farmors goda blir guld värd och den snålas det med som om det vore bladguld. Lyckan att hitta Kalles Kaviar är obeskrivlig och kanske endast kan förstås om man bott utomlands ett tag. Men jag tycker att jag har försökt att vara ödmjuk inför det land jag lever i, att jag har försökt att göra mitt bästa för att lägga bort mitt svenska sätt att se på saker och ting. Men det finns en sak som varken jag eller andra ”utlänningar” förstår. Det spelar egentligen ingen roll om man är fransman, italienare eller skandinav, vi gnäller alla högljutt över samma sak.  Det finns så mycket som är så bra här, kulturen, ölen och landskapet men det där men boendestandard är något som gått Irländarna förbi. Vi utlänningar pratar isolering och vikten av tvåglasfönster som självutnämnda byggexperter.

Peps Persson undrade om vi blir lyckligare med matriella ting och näe  det blir man inte men när det är kallt ute är det himla bra om det är varmt inne. Det första rummet jag hyrde var i ett gammalt hus med englasfönster vilket gjorde det så kallt i Juni att jag sov med stickad tröja. I badrummet var taket täckt med svartmögel så efter ungefär tre veckor stod jag inte ut längre och flyttade. Jag har vänner och kollegor som fått mögeleksem som kliat över hela kroppen och som även de tvingats flytta. Irländarna förstår inte alls, de rycker på axlarna och säger ”vadå mögel?”.

Just nu bor jag i en toppmodern lägenhet och lyxen av att bo i en helt ny säng är fantastisk för här hyr man möblerat. I vår nya superfräsha lägenhet har vi fönster som går från golv till tak, stora, stora fönster som täcker dem flesta väggar och då sitter elementet på andra sidan väggen. Man värmer inte upp sina bostäder när det är kallt utan man programmera sitt elektriska element eller gasen till att vara på en stund på morgonen och en stund på kvällen. Man stänger dörrar och försöker konservera värmen. I all ärlighet tycker jag att man visst kan ta på sig en tröja eller raggsockar men här gäller det att ta på sig långbenat, långärmat, stickad tröja alternativt en fleece, sen gärna sockar, raggisar, filt och kanske ett täcke. Så ja, jag längtar efter svensk standard. Så kanske är vi svenskar lite tråkiga med våra regler och förordningar men vi tar hand om det vi har byggt, river det som ska rivas och alla hus har på något sätt värme som man faktiskt värmer sina hus med men framförallt så vet vi vad isolering är.

Jag som skriver heter Rebecka Lagerqvist och bor sedan juni 2011 i Dublin, jag kommer att skriva på Livåleva en gång i veckan.

Text: Rebecka Lagerqvist

Bild: Rebecka Lagerkvist

Kategorier:Livsstil

Tagged as: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s