Livsstil

Dumpa avfall med gott samvete

”Källsortera”. Finns knappast något mindre upphetsande. Kladdiga förpackningar som skall tas om hand, vikas ihop och förvaras någonstans tills det är dags att ta med dem till återvinningsstationen.
Men många av oss gör det ändå. För att lätta vårt miljösamvete, för att hålla nere kostnaderna på vår sophantering eller för att soptunnan blir så full annars.
Finns det något sätt att göra det hela lite mindre motigt? Kanske kan lite bakgrundsfakta, statistik och förenklande tips pigga upp.

Det oönskade har alltid funnits
Avfallshantering i någon form har funnits så länge människan bott stationärt och tätt intill varandra. För drygt hundra år sedan kunde det innebära att man i städerna slängde ut sina sopor och sitt pottavfall från fönstret och ut på gatan. När man tröttnade på att vada runt i sopor, hittade man på lite mer sofistikerade sätt att hantera avfallet på.  Det kunde vara att frakta det till ödemark, gräva ned det, elda upp det eller dumpa det i vatten. Länge fungerade detta utan märkbara konsekvenser. Från början var det i princip bara organiska material som dumpades, och de ju kunde förmultna. I stora mängder leder dock även detta till problem, som övergödning av sjöar.

Efter andra världskriget ökade den industriella produktionen och ett slit – och släng-samhälle växte fram. Soporna blev fler och ändrade karaktär. Människor började uppmärksamma problemen, men det skulle dröja ända till mitten på 1990-talet innan ett system för återvinning av material började byggas upp. 1992 hade FN konferens i Rio de Janeiro och ett handlingsprogram vid namn Agenda 21 antogs. Man beskrev i programmet hur hållbar utveckling skulle främjas genom att motverka miljöförstöring, värna naturen, stävja fattigdom och arbeta för demokrati. Namnet Agenda 21 hänvisar till det tjugoförsta århundradet, det vill säga 2000-talet.

RETUR_symbol

Retursymbolen är numera välbekant, men för bara två decennier sedan blandade vi fortfarande allt avfall i soporna.


Vem är bäst i Sverige på återvinning?
ftiab.se kan du se hur mycket invånarna i din hemkommun återvinner. På riksnivå var 2011 års insamlingsresultat följande:

Glasförpackningar – 19.31 kg
Insamlingsresultaten inkluderar även insamling från företag (restauranger och storhushåll).
Pappersförpackningar (inklusive wellpapp) – 12.21 kg
Metallförpackningar – 1.68 kg
Plastförpackningar – 4.85 kg
Tidningar – 37.86 kg
Med tidningar menas även tidskrifter, kataloger och reklamutskick.

Tips för enklare sortering

  • Hitta på ett bra återvinningssystem som passar bra hemma hos dig, beroende på var du har plats, hur långt du har till återvinningsstationen och hur du tar dig dit. Alltså: skaffa bra kärl att förvara förpackningarna i. Se till att de är lätta att bära med sig. Vill du sortera dem direkt hemma? Skaffa flera. Ha ditt återvinngssystem så tillgängligt i hemmet som möjligt, om du måste gå långt ner i källaren eller till garaget ökar risken för att filpaketet hamnar i hushållsavfallet istället.
  • Lämna oftare så blir det inte lika omfattande som om du gör det mer sällan.
  • Förpackningarna måste inte vara kliniskt rena. Om vi låter en massa vatten gå åt till diskning av dessa, försvinner en del av nyttan med återvinning.
  • Undvik förpackningar-i-förpackningar när du handlar. Vissa tampongförpackningar är ett lysande exempel på detta. Varje tampong är inplastad, och det ligger 16 stycken fördelade i två pappaskar, som innehåller var sin bruksanvisning. Sedan är alltihop inslaget i ytterligare ett lager plast.
  • Konsumera mindre och återvinn mindre. Tänk igenom varje inköp du gör. Vissa saker kan lånas, andra kan köpas på second hand. Varje pryl har genom tillverkningen frestat på miljön, och dessutom ligger de ofta väl förpackade i plast och papp.
  • Läser du reklamen som kommer? Om inte, upp med en skylt – Nej tack till reklam! Då slipper du bära många kilo papper till pappersinsamlingen.

Text: Regina Johansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s