Livsstil

Krönika: Man får bädda om man vill ligga…

Vi är alla människor med allt vad det innebär. Några av oss är visionära och ser möjligheter i precis allt oavsett hur situationen ser ut. Andra är så mycket realister att de inte tror på något förrän det faktiskt har hänt. En del är praktiskt inriktade och försöker ena eller kompromissa mellan dessa två ytterligheter.

Något som dessa tre kategorier ofta diskuterar livligt och utifrån sina olika ståndpunkter är kriminalitet och sina synpunkter om dem som valt att stå utanför de lagar som samhället bygger på. När man sätter tankespaden i den jorden och granskar sina fynd kan man hitta nästan vad som helst. ”Lås in dem och kasta nyckeln i sjön!” eller ”..dålig karaktär och för mycket fritid leder alltid till brott”. ”Ska vi verkligen bekosta deras lyxtillvaro på fängelser och institutioner? De borde få straffarbeta!”.

Jag har mött många människor som av olika skäl hamnat utanför samhällets olika system. Men det som slår mig i varje möte – och som kanske är orsaken till de livliga samtalen – är att de är ingen egen grupp. De brottas i lika hög grad som alla vi andra med frågor om rätt och fel. Den stora skillnaden handlar inte om hur,eller vem man är – utan om hur man har det. Om man ser på det hela mer ingående så upptäcker man att påfallande ofta så bär de som fäller utlåtanden om hur brottslingar och kriminella bör hanteras egna erfarenheter som skulle innebära sociala dikeskörningar. Skillnaden mellan dem och de andra är att deras säkerhetssystem har fungerat bättre. Deras närmsta omgivning har haft krockkuddar som löst ut vid rätt tillfälle och därmed kunnat undvika att resten av livet blivit kantat av svårigheter. Den typen av problem är inte heller något man löser på egen hand, här behövs hjälp av specialister och sådant kostar.

Människosyn och förhållningssätt är släkt på nära håll. Om man anser att man får skylla sig själv för de misstag man begår så är det inget fel i det. Det kallas för en reaktiv syn på tillvaron. Eller som man bäddar får man ligga, om man så vill. Det måste inte vara så. En alternativ modell är det proaktiva synsättet som söker efter orsaken till att situationer uppstår. Då kan man fortsätta att byta ut sina verktyg. Batonger och tårgas skall inte ligga i översta lådan utan för beskådan på museum. Frågan som envist hänger sig kvar när det livliga samtalet ebbat ut är: Väljer man verkligen själv att leva utanför lagen?

Namibia 073 (4)

Raimo Norrgran Kettil är ny skribent på Livåleva och har under många år arbetat inom socialt arbete och har genom det mött människor i socialt utanförskap, i missbruk, hemlöshet och liknande.

 

Text: Raimo Norrgran Kettil

Bild: Liza Kettil

 

 

2 replies »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s