Kultur

Gräva i historien på liv och död

I maj pågick en utgrävning i min hemtrakt. Skogspartiet som undersöktes ligger nästan mitt i centrum av Munkedal, och jag åker förbi där nästan varje dag. Jag har besökt platsen många gånger men aldrig just för att det är en kulturminnesplats. Därför tyckte jag att det var dags när möjligheten fanns att få guidning.

Galgbacken Munkedal

Alldeles bakom ishallen ligger galgbacken. Här märks kulturminnesplatsen ut med rödmålade pålar.

En plats som spelat roll
Niklas Ytterberg från Bohusläns museum berättade för oss besökare om platsens betydelse genom historien. Långt innan dödsstraffens tid låg havet mycket närmare och den höga höjden blev en bra boplats. Tack vare den marina närheten, kunde människorna leva av fisket. Men tusentals år tillbaka i tiden var man sällan bofast, utan man förflyttade sig dit det var mest gynnsamt.

långt senare var detta höga läge var detta den perfekta platsen att utföra avrättningar på, eftersom man ville att alla skulle kunna se ordentligt både under och efter att straffet delats ut.

Galgbacken Munkedal

Bohusläns museum har gjort utgrävning här tidigare. Då fann man ett par gravar. Man lät stenarna ligga framme och numera kan man se vart gravarna är. Man vet inte vem som ligger begravd här, men de som avrättats eller tagit livet av sig fick inte begravas på kyrkogården som låg en bit bort.

Kvinnofrågor
Under mitten av 1700-talet var det tätt mellan avrättningarna. Det var många kvinnor som dömdes för barnamord och miste livet på denna galgbacke. Detta gällde ogifta kvinnor som skulle stötas ut ur samhället om de fick oäkta barn. Att göra sig av med barnet kunde vara enda möjligheten för en kvinna. Att avrättningarna var många under denna tid berodde också på att det fanns hela 77 olika brott som kunde ge dödsstraff.

Galgbacken Munkedal

Man kan tydligt se vart arkeologerna grävt. Vid denna utgrävningen hittade man brända människoben, mynt och något som kan ha varit ett av stolphålen till själva galgen. Platsen finns nämnd i gamla skrifter och arkeologernas utmaning är att pussla ihop fynd på platsen med det som finns skrivet i texterna. Till exempel fann man en stenlagd väg som är nämnd i skrifter.

Dödsstraff då och nu
1910 gjordes Sveriges sista avrättning och 1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige. Drygt nittio år senare finns dödsstraffet fortfarande kvar i delar av världen. Enligt Amnesty International står fem länder står för de flesta av avrättningarna. Under 2012 avrättades tusentals personer i Kina, 314 st i Iran, 129 i Irak, 79 i Saudiarabien och 43 st i USA. Detta är siffror som Amnesty kan bekräfta men sannolikt var det fler avrättningar i några av länderna framför allt i Iran där många avrättningar sker i hemlighet.

För organisationer som Amnesty international är avskaffande av dödsstraff en av de allra viktigaste frågorna. Vem kan garantera att ingen oskyldig döms? Finns det någon fullständigt human metod? Och vad händer med människovärdet om avrättningar tillåts?

I vissa avseenden har världen inte förändrats alls på hundra år. Många saker är obegripliga och svåra att förstå. Kanske är det just därför vi behöver undersöka det förgångna – för att vi skall förstå vad som händer oss idag. Det är lätt att se misstag när man har facit i hand men känner vi igen vi när historien upprepar sig?

Text och bild: Regina Johansson

3 replies »

    • Verkligen otäckt. Att någon döms felaktigt är alltid hemskt men med ett dödsstraff blir det verkligen till tragedi. Även om någon är dömd på helt rätt grunder så kan ju aldrig döden vara den rätta lösningen!

      • Nej, så klart inte, men det blir extra hemskt när det dessutom är oskyldiga som får plikta med sina liv.
        Jag tycker inte att dödsstraff är lösningen på något. Det har inte ens en avskrämmande effekt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s