Krönika

Krönika: Mitt emellan

Jag har just gått ut andra året på gymnasiet och det har varit det värsta året i hela min skoltid! Inte för allt plugg, all stress eller något i skolan på det sättet. Utan just att det är mitt emellan allt. De första året är alla glada att man är på gymnasiet och har klarat sig dit, och det sista ja, det behövs inte sägas egentligen men då är det ju studenten. Men när man går i tvåan så får man alla frågor- är du säker på att det är rätt? Känns allt bra? Ska du göra högskoleprovet? Vad ska du göra efter studenten? Alla dessa frågor blir till en sådan press så att det för mig blev det värsta året. Plugget var egentligen väldigt lätt bara man tog sig tiden men när alla pratar om nästa år. Den stora studenten! å är det ganska svårt att stanna där man är just nu. Det är inte alltid lätt att veta vad man vill, eller vad man vill ska hända. Men alla andra vill att man ska veta.

DSC_0160 (15)

Just nu njuter jag av sommarlovet och försöker att stanna i nuet!

 

Det är också i denna tid man börjar med förhållande på riktigt, den tid man ska komma bort från föräldrarna, man ska ta vara på sig själv och visa att man är tillräckligt bra för att ta sig vidare, få en egen lägenhet och kunna sköta allt det innebär. Alltid står vi för val oavsett vad. Men när man börjar få prata om dem så långt innan så kommer man hamna i den känslan att man inte vet, man kan ha tänkt om flera hundra gånger och tappat det man vill.

DSC_0223 (16)

Vart livets vägar bär mig vet jag ännu inte men jag vet att jag har tid på mig innan några val måste göras!

Jag säger inte att man inte ska prata om det, men man får inte glömma att man lever där man är. Även om man går i tvåan när alla pratar om nästa år så måste man gå in för att gå i tvåan. Skapa sig tryggheten i att man kan gå in ett år till utan att behöva tänka på trean på samma sätt. Låta intrycken smälta in, låta allt falla som de ska och ta vara på sin tid i gymnasiet. För när allt kommer till så är det roligare att ha ett år utan dessa frågor ältandes i huvudet.

IMG_3613

I år njuter jag av mitt sista sommarlov och tar vara på möjligheten att vara både liten och stor.

Jag har nu gått in på mitt sista sommarlov, det är skrämmande. Jag har gått in på min sista sommar som minderårig det är skrämmande. Det här är sista sommaren då jag med säkerhet vet vad jag skall göra till hösten. Nästa år då väntar något annat, men det tänker jag vänta med att tänka på. Tar man det lite i taget och andas, diskuterar man det på sina egna villkor med sin familj så kommer det att gå bra. Man kommer klara det, men om man tar det lugnt och andas så kommer man slippa så mycket ångest och problem som det innebär att faktiskt oroa sig hela tiden. Jag säger inte att det är så för alla, men det har varit så för mig och för många av mina vänner. För vi har just gått ur ”året mitt emellan”.

Text: Anna Norrgran

Bild: Liza Kettil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s