Krönika

Krönika: Lära av sandlådelek

Att träffa någon ny är inte det enklaste. Då menar jag inte att träffa någon ny att hysa romantiskt intresse inför utan att helt enkelt träffa nya människor som man inte känner sedan tidigare. Som barn är det betydligt enklare att bli vänner. Det finns inte några sociala koder som gör det konstigt att säga hej i sandlådan. Istället förväntas barn att vara anpassningsbara och leka med de barn som finns att tillgå på en lekplats även om man inte känner varandra sedan tidigare. Vart förlorar vi den förmågan undrar jag? När i livet blir det plötsligt svårare att lära känna nya människor? För många vuxna är de vänner de har vänner de känt under lång tid, kanske ända sedan tiden i sandlådan. För egen del är det inte så eftersom jag valt att flytta bort från min barndomsstad och prövade på några olika platser att bo på innan jag slutligen landade i Munkedal i mellersta Bohuslän. Att lära känna nya människor på min nya hemort har inte varit något större problem eftersom jag under några år arbetade inom omsorgen där man arbetar nära varandra och spenderar mycket av arbetsdagen i sina arbetskamraters närhet. För mig som nyinflyttad var det ovärderligt och även om det gått flera år sedan jag lämnade det arbetet bakom mig kan jag konstatera att de flesta av mina närmsta vänner har jag lärt känna just där.

DSCN2229

Vänner är viktiga för vårt välbefinnande, men vart och hur har vi träffat våra vänner? Maggy lärde jag känna under en resa till Namibia.

För några år sedan vistades jag några månader i Namibia i södra Afrika där de sociala koderna skiljer sig från de vi har här i Sverige. Att inte prata med den jag sitter bredvid på bussen är oartigt. Ser jag någon på stan med snygga skor då kan jag helt enkelt gå fram och säga hej och fråga vart personen hittat de där snygga skorna. Otroligt obekvämt till en början men när jag vant mig var det istället härligt befriande att vistas i ett sammanhang där det var acceptabelt att prata med människor jag inte kände. Många gånger när jag satt själv och fikade på mitt favoritcafé i centrala Windhoek kom det andra gäster som frågade om de fick slå sig ner. Varför dricka kaffe ensam när man kunde dricka kaffe tillsammans och dessutom lära känna någon ny? På så vis lärde jag känna många spännande och intressanta människor. Några pratade jag kanske bara med någon minut just där och då medan andra är människor jag många år senare fortfarande har kontakt med.

namibia

Är det nödvändigt att resa till främmande länder för att komma ihåg hur man som barn kunde prata med någon man inte känner? Staden som skymtar i fjärran är Namibias huvudstad Windhoek.

Mina resor till Namibia har gjort mig mer modig var gäller att prata med människor jag inte känner. Varför gå minste om intressanta bekantskaper för att man är för feg för att säga hej? Tror att vi vuxna har mycket att lära av barnens sandlådelek och att det kan berika vår egen tillvaro!

Text: Liza Kettil

Bild 1: Rebecka Kettil

Bild 2: Liza Kettil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s