Livsstil

Mitt smultronställe

Vad som är ett smultronställe varierar från person till person. En plats som någon älskar kan te sig helt menlös för en annan människa och tur är väl det. Själva begreppet smultronställe har använts i ungefär hundra år. Ett smultronställe är en plats man gärna kommer tillbaka till och som kan vara svår för andra att hitta till. Det är en plats man mår bra av att komma till och själva tanken på platsen skänker välbehag. För vissa behöver inte smultronstället vara en särskilt plats utan kan mer vara en tänkt plats eller kanske en viss typ av plats som man tycker om.

Anna Norrgran: Mitt smultronställe var en av de första platser vi besökte när vi flyttat till Munkedal. Vi var där och fikade och återkommer ofta. För mig har det blivit ett av mina älsklingsställen. Där känner jag mig helt rofylld och allt är bra. Det är en plats där jag kan sitta och tänka på allt och just ingenting. 

borgmästarbruket1

Fotograf: Anna Norrgran

Regina Johansson: Det finns många ställen som jag trivs på och egentligen behöver jag inte ens lämna gårdsplanen för att känna att jag har det riktigt gott! Nu när det är sommar är favoritplatsen en sommarstuga på en liten ö. Där saknas rinnande vatten och ingen el, men däremot finns solvarmt berg, vind och hav. Naturen är nära och sist jag var där fick vi höra morkullor, se en simmande mink, två sälar som vilade sig på ett grund och en liten lysmask, allt inom loppet av en halvtimme precis när vi skulle sova. Förutom naturupplevelserna och möjligheten att kunna solbada, är det nog det primitiva som gör att jag trivs så gott. Livet blir enkelt utan alla möjligheter. 

WP_20130710_020

Fotograf: Regina Johansson

Rebecka Kettil: Mina smultronställen brukar bero lite på var jag bor. Men för tillfället har jag två. Oavsett väder älskar jag Phoenix Park i Dublin. Parken är 350 år gammal och innehåller en härlig mix av cricketspelare, rådjur och pensionärer som motionerar. Terrängen växlar mellan plana gator med sirliga gatlyktor, tvära backar eller stora rugbyplaner. Så oavsett behovet finns det något för alla. Mitt andra smultronställe finns egentligen inte. När jag har hemlängtan till Sverige brukar jag föreställa mig att jag står i farstun till ett litet hus som ligger i skogen. Jag ser ut över vidderna över sjö och skog. Det brukar regna och det är varmt ute men rått inne så röken stiger från skorstenen. Diset stiger mellan granarna och det är så där lugnt som det är när regnet är mjukt och ihållande. 

IMG_2249

Fotograf: Rebecka Kettil

Raimo Norrgran Kettil: Mitt smultronställe är inte en egentlig plats. Det räcker att det är rätt stämning på den plats jag kommer till. En stilla kväll vid en sjö, sittandes på en klipphäll gör att tankarna landar och själen fylls med ro. 

raimosmultronställe

Fotograf: Anna Norrgran

Liza Kettil: Det finns många platser som jag tycker extra mycket om och verkligen kan sakna om jag inte varit där på länge. Vissa platser kan det räcka att tänka på för att känslan skall komma medan andra platser kräver ett besök. En plats som jag älskar att besöka om hösten och vintern är ett café ute vid kusten. Beställer te och sätter mig på andra våningen och tittar på höstrusket utanför. 

DSC_0373 (11)

Fotograf: Liza Kettil

Kategorier:Livsstil

Tagged as: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s