Familj & Hälsa

Krönika: Tankar från en ny mamma

För snart åtta månader sedan blev jag förälder. Jag hade många föreställningar innan bebisen anlände varav väldigt få stämde. Två saker upptäckte jag ganska snart:
1: Det är mycket, mycket roligare än jag trodde.
2: Det är mycket, mycket jobbigare än jag trodde.

Denna krönika kommer ge en skev bild av min verklighet. Jag kommer att koncentrera mig på det svåra i att vara nybliven förälder, istället för att nämna allt det positiva med att vara mamma. Jag skulle kunna skriva en massa om all glädje mitt barn ger mig, men när det gäller andra människors kärlek, vare sig det gäller ett barn eller en romantisk relation, så finns det nog gränser för hur mycket någon annan är intresserad av att höra. Därför får det räcka med att jag att jag berättar att min dotter är det allra bästa som hänt mig.

Krönika: Tankar från en ny mamma

Att bli förälder är en unik upplevelse för alla. Min har till största delen varit fantastisk men också en stor omställning som jag ännu inte är färdig med.

Att bilda familj är inte helt olikt att starta företag. Det blir tydligare att tid kostar pengar och därför måste man noga tänka igenom varje steg innan man tar det.  I en relation utan barn kan parterna fatta egna beslut utan att det behöver påverka den andre, men när ett barn kommer in i bilden blir det genast mer invecklat. Bara en förälder kan vara hemma med föräldrapenning och den andra får håva in pengar på något annat sätt. Eftersom en dag ser så olika ut för föräldrarna är det svårt att veta vem som behöver avlasta vem. När den ene har varit hemma med en gnällig bebis hela dagen och den andre har stigit upp tidigt och jobbat åtta timmar – vem är i störst behov av vila?

Jag visste givetvis att det skulle förändra livet att få barn, men jag hade nog missförstått problematiken en aning. Jag tänkte bara på allt nytt ett barn skulle föra med sig, som vaknätter, blöjbyten och extra tvätt. Men nu vet jag att problemet inte är allt det nya man måste göra – det är att försöka göra samma saker som man gjorde innan.  Saker som förr tog fem minuter kan nu ta en halvtimme. Häri ligger kanske det stora dilemmat: en småbarnsförälder måste klara samma saker som alla andra människor. Jag måste fortfarande betala mina räkningar, handla, städa och besiktiga bilen. Det är fullt normalt att ha barn och därför kommer jag aldrig att få välja mina egna förfallodagar!

Läs också:
Hur hinner alla andra?
Good enough

Text: Regina Johansson
Bild: Ellinor Johansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s