Kultur

Den första brevbomben

Förekomsten av brevbomber i Sverige är inte särskilt stor. De mest spektakulära är ”bombmannen” Lars Tingströms brevbomb till Bo Hussner 1977 och Niclas Löfdahls brevbomb till dåvarande justitiministern Laila Freivalds 1997. Att världens första brevbomb tillverkades och skickades av en svensk är det kanske inte många som känner till.

DSC_0351 (4)

Martin Birger Natanael Ekenberg föddes den 12 mars år 1870 i Töreboda i Västergötland och var en svensk uppfinnare. Han studerade fysik och kemi och fick också en doktorsgrad i filosofi vid ett universitet i Tyskland. År 1900 fick han polhemspriset, som delas ut vartannat år för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning på ett tekniskt problem, för sina ”undersökningar och experiment för att utröna möjligheten av en mekanisk fiskrensning”. Framgångsrik man med andra ord.

Den 19:e augusti 1904 exploderade så världens första dokumenterade brevbomb i händerna på en direktör i Stockholm vid namn Karl Fredrik Lundin, som dock klarade sig med lättare skador. Två dagar senare kom ett brev till Herr Lundins företag som avslutades ”du är mogen, har en f.d arbetare hos dig bestämt” vars syfte var att rikta misstankarna mot en tidigare direktör i företaget, G F Wahlenius, men denne kunde snabbt avskrivas från alla misstankar. Det andra attentatet kallas för den valentinska parfymflaskan och inträffade den 4:e maj 1905 när en brevbomb exploderade på ett postkontor i Stockholm. Det tänkta offret var hovrättsnotarien Alfred Valentin, men denne ville inte ha reklamprodukten som påstods finnas i flaskan varpå brevet gick tillbaka till postkontoret och exploderade där. Tre posttjänstemän blev relativt svårt skadade varav postiljonen Johan Gottfrid Sundsvall drabbades värst då en kork trängde igenom hans läpp och splittrade en tand, glassplitter flög upp i hans ögon och bara två fingrar gick att rädda på hans ena hand. Efter ett par dagar kom två brev, som var poststämplade i Berlin, där Valentin omnämns som ”den judiska parasiten Alfred Valentin” och attentatsmannen utger sig för att vara en del av en internationellt band av politiska spioner och alltså återigen försöker Ekenberg lägga över misstanken på någon annan.

DSC_0857 (4)

Det skulle dröja hela fyra år till nästa attentat. Den 9:e oktober 1909 mottog direktören för Sveriges allmänna exportförening, John Hammar, ett paket innehållande halva framsidan av ett nummer av  tidsskriften Brand och en svart pappcylinder. När Hammar tog av locket på pappcylindern så exploderade det så kraftigt så hans tumme och pekfinger slets bort på ena handen. Ett par veckor tidigare hade Ekenberg skickat brev till tidningarna Aftonbladet och Social-demokraten där han utgav sig för att vara Justus Felix, ordförande för socialdemokraternas domstol. Brevet innehöll bland annat texten ”vi tro på den undergörande verkan af en bomb då och då. Den reformerar hastigt ett uselt kapitalistsamhälle”.

Samma dag som John Hammar utsattes för attentatet mottog överdirektören Johan Sjöholm i Göteborg ett paket. Hans son Adrian hade öppnat paketet, som enligt följesedeln skulle innehålla en reservoarpenna som en vän hade lånat och ville återsända. Utlösningsmekanismen fungerade dock inte så explosionen uteblev men sonen fattade ändå misstankar och gick till polisen. Även denna bomb följdes av ett brev till tidningarna Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning och Göteborgs Aftonblad och påstods komma från Socialdemokraternas Domstol.

Handstilen skulle komma att bli Martin Ekenbergs fall. Redan kvällen efter dådet mot John Hammar tyckte sig överingenjör Alf Larsson se en likhet mellan ett av breven till Aftonbladet och ett från sin gamle affärsbekant Ekenberg. Husrannsakan gjordes i Ekenbergs engelska hem och där gjordes en hel del fynd, bland annat antändningsanordningar, ingredienser till sprängämnen och aluminiumtuber. Där fanns också ett litet tryckeri med samma stilsorter som använts i breven från Socialdemokraternas Domstol. Man hittade senare också andra halvan av framsidan till tidningen Brand som var med i bomben mot John Hammar.

Martin Ekenberg erkände aldrig dåden och dog plötsligt år 1910, precis efter att brittisk domstol hade beslutat att han skulle utlämnas till Sverige. Det spekuleras i att han tog sitt liv med ett svårupptäckt gift.

Text: Johan Nilsson

Bild: Liza Kettil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s