Livsstil

Värderingsövningar för vardagen

Skolan gör det. Kriminalvården gör det. Föreningslivet gör det. Företagen gör det. Jag har gjort det. Du har säkert gjort det. Nålat fast vad du tycker och sedan stått för det – i värderingsövningarna. Här tittar vi lite närmare på övningsmetoden values clarification.

Idag trycker omgivningen på oss mängder med information och avkräver oss svar i frågor som vi sällan haft tid att reflektera över ordentligt. Den riktade reklamen syftar till att effektivt ta bort alla tveksamheter om vilka produkter som skall användas, och av vem.

Ungdomar är troligen den mest utsatta gruppen. Där vet reklammakarna att när deras habegär är väckt så försöker de även påverka sina föräldrar till inköp. Men även andra områden kan utnyttjas av krafter som av olika skäl kan göra vinster av individers osäkerhetskänsla, rädsla eller längtan efter en tillhörighet.  Det kan vara i frågor som livsåskådning, rätt eller fel och ansvarstänkande. Var står du själv i frågor som rör alkohol, droger och tobak? Vargjakt? Homosexualitet? Kvinnopräster? Politik?

aktivavärderingar

Våra vägval styrs till stor del av värderingar – eller avsaknaden av dem.

I mitten av sjuttiotalet presenterade Sveriges okrönte pedagogkung John M Steinberg den första upplagan av ”Aktiva värderingar” eller ”Values clarification” som den amerikanska teorin ursprungligen heter. Metoden syftar till att hjälpa barn, ungdomar och vuxna till att omvandla deras attityder, intressen och målsättningar till aktiva värderingar. Det skapar en stabilitet i tänkande och kännande och underlättar också att handla utefter den övertygelse man har. Den kanske viktigaste delen är att man får lära sig att att tycka någonting annat,  att säga nej. Att protestera utan att det upplevs som något farligt, även om det är en i sammanhanget utmanande åsikt.

Values clarification är ett svåröversatt begrepp som presenterades av Louis Rath, lärare vid Ohio State University. Han var mycket inspirerad av John Dewey som kanske är mest känd för för ”learning by doing” och sin ambition att lära barn att tänka kritiskt och analytiskt. Rath upptäclte att barn och ungdomar utan egna ståndpunkter var likgiltiga, svårmotiverade, inkonsekventa och osäkra.

En aktiv värdering skall uppfylla sju kriterier:

  1. Värderingen skall väljas frivilligt. Om den skall värderas högt måste den vara fritt vald.
  2. Värderingen skall vara ett av flera alternativ. Att äta är ingen aktiv värdering, men hur vi äter är en värdering. Vegetarisk kost tex är ett beslut som kommer ur en aktiv värdering.
  3. Värderingen väljs med eftertänksamhet, och med hänsyn till konsekvenserna av varje alternativ. Impulsiva beslut leder sällan eller aldrig till aktiva värderingar.
  4. Man skall vara nöjd och stolt över sitt val. När vi värderar något så innebär det en positiv känsla som föder självrespekt.
  5. Vi ”affirmerar” (bekräftar) och deklarerar offentligt vad vi värderar. Rath framhåller att vi skall vara så stolta för våra värderingar att vi vågar stå för dem öppet. Om man skäms för en åsikt är det ingen aktiv värdering. Man berättar gärna om någon frågar.
  6. Handling utifrån valen. Den aktiva värderingen skall omsättas i handling för att vara en aktiv värdering. Våra handlingar speglar våra värderingar i val av vänner, tid, energi, var man lägger sina resurser och pengar etc. Den som pratar och inte handlar visar få aktiva värderingar.
  7. Handling skall upprepas ofta. En aktiv värdering innebär att man utför en handling inte bara en gång utan upprepade gånger. Det finns ett mönster i vårt handlande som tydligt speglar våra värderingar.

Prova värderingsövningar i vardagen!
Testa gärna hemma på din familj och upptäck att effekterna kommer snabbare än du tror! Här kommer några exempel:

Är det bra eller dåligt”? När någon återger något som har hänt och känner att den behöver prata lite om det. Att återge en situation och att värdera den är olika saker. Man tänker mer på sitt svar om man behöver värdera sina åsikter.

Smakade maten bra? Sätt betyg mellan ett till tio!” De första gångerna är det inte så märkvärdigt men efter en tid ser man mönster i svaren. Att motivera sitt svar är en bra utväxling som belyser att någon också lagat maten och skall ha uppskattning för det.

Vad hade du gjort om du var där?” Varje dag hör vi på radio, läser på nätet och i tidningar om till synes meningslösa tragedier. Genom att föreställa sig vad man kunde gjort istället så skapar man sig en tanke om hur man vill att samhället ska förändras. Därifrån är steget inte långt till att skriva insändare i tidningen eller att ställa krav på lokala politiker att ta tag i frågor som känns viktiga för just mig. Är jag inte nöjd med resultatet kan jag själv engagera mig och se till att det blir bättre.

Om du behöver övningar för lite större grupper som i skolan eller fritidsgården så sök på värderingsövningar så får du massor med träffar.

Jag tycker att värderingsövningar är ett bra sätt att hjälpa människor till insikt om vad de faktiskt tycker. Modellen utmanar grupptrycket om att bara vissa saker är bra och ger uppmärksamhet åt de goda krafterna i miljöer där det behövs. Men om reflektionen uteblir så tappar metoden sin kraft. Det kanske behövs någon som stannar upp och låter någon som svarat annorlunda verkligen motivera sin ståndpunkt. Där ligger kanske mer eftertanke än i den stora gruppen som svarat ”som man ska”.

Lycka till med övningarna!

Text: Raimo Norrgran Kettil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s