Krönika

Krönika: Vad definierar vem jag är?

Jag fick frågan vem jag är och hur jag kan vara så säker på det jag tror på. Jag tror inte att detta är en fråga som kan besvaras enkelt av någon och kan inte heller säga säkert på vem jag är. Men jag vet vad jag tycker och hur jag vill vara som person.

Krönika: Vad definierar vem jag är?

Vem är Anna?

Jag är en tjej som har gått på politiska möten sen jag var sju, det är över halva mitt liv. Men det innebär inte att jag är hjärntvättad, utan tvärtom. Att jag vid tidig ålder insåg vad jag ville göra med min fritid och vad jag ville kämpa för. Idag är ett av mina starkaste intressen att jobba för allas rättigheter, allas frihet och ett samhälle där vi alla kan bo tillsammans. Ett samhälle där mina syskon inte behöver förstå vad rasism är, inte behöva vara oroliga för att de har lite mörkare hy än vad jag har.

Jag är tjejen som väljer att ägna min lediga tid till att gå på möten, gå på kurser, skriva politiska texter eller till att ta den politiska debatten. Att mina föräldrar tycker att politik är viktigt har inte med saken att göra. Visst, jag kanske inte hade börjat så tidigt som jag gjorde men jag är helt säker på att jag inom en snar framtid hade kommit in i det ungdomsförbund jag är med i ändå. Detta år är mitt tredje i distriktsstyrelsen för förbundet och det har varit de bästa som hänt mig.

Detta är hur jag skulle beskriva mig på det lätta sättet, men då har jag inte tagit in min relation till min familj, mina vänner eller det faktum att jag har en kille. Eller att jag går sista året på gymnasiet. Det jag vill ha sagt är att det finns så mycket som utgör vem vi är eller hur vi är som personer. Men många av oss låter fåniga saker som hudfärg, religion eller etnicitet avgöra hur vi ska behandla varandra. Det finns så många saker som vi har gemensamt med så många. Men det får vi aldrig reda på eftersom vi dömer hunden efter håret. Jag ska inte säga att jag är fördomsfri men jag vill säga att jag i alla fall är medveten om mina fördomar så att  jag kan jobba med dem.

Vi borde alla bli bättre på att lära känna folk innan vi sätter etiketter på dem!

Läs också:
Krönika: Fylla (arton)

Text: Anna Norrgran
Bild: Liza Kettil

2 replies »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s