Livsstil

Tillfället gör tjuven!

Någon gång har alla kommit i kontakt med uttrycket tillfället gör tjuven och kanske funderat på var uttrycket kommer ifrån och om det ligger något i det? Finns något fog för uttrycket kan man undra?

När man jobbar med att förhindra brott  det vill säga brottsprevention har den dominerande teorin sedan mitten av 1990-talet i Sverige varit en teori som kallas för rutinaktivitetsteorin som är en rational-choice teori där brott anses vara ett resultat av individers fria vilja, man väljer att begå eller avstå från brott och brottslingen ses som en kalkylerande aktör. Den förväntade vinsten vägs mot risken att åka fast och bli dömd. Rutinaktivitetsteorin kan man likna vid en triangel där man jobbar efter principen att brott inte kan ske om man tar bort ett av tre element. För att ett brott ska begås enligt rutinaktivitetsteorin så behövs:

1. En motiverad förövare (lägger inte ner mer jobb än nödvändigt)

2. Ett lämpligt brottsobjekt (sak eller person)

3. Avsaknad av kapabla väktare (kap. väktare är tex. vakthund, larm, kameraövervakning, grannsamverkan,belysning, stöldmärkning, fler närpoliser och liknande.
I takt med utvecklingens framfart ökar också brottstillfällena i vardagens rutiner, det finns många attraktiva brottsobjekt så som mobiler, läsplattor, bärbara datororer och dylikt. Människors hem är ofta obevakade dagtid och rörligheten är större bland människor, vilket  sammantaget gör att risken för brott ökar. Även för den som arbetar förebyggande finns det också risker. Det är inte bara att sätta upp en kamera och tro att de brottsliga gärningarna försvinner, utan de kommer bara att förflyttas till en annan plats, detta kallas displacement och är en av riskerna man tar i beaktande vid brottsprevention.

DSC_0006 (3)

En obevakad handväska kan ge tjuven tillfälle till handling!

Var kommer då uttrycket in? Om man utgår från uttrycket tillfället gör tjuven får man helt enkelt se till att man eliminerar alla tillfällen och det är mer kortfattat vad brottsprevention går ut på, finns det inga tillfällen så finns det ju heller inga tjuvar. Så visst ligger det något i uttrycket i detta sammanhang. En beståndsdel av den moderna brottspreventionen som har blivit mer och mer vanlig är olika typer av samverkan och speciellt grannsamverkan har rönt stora framgångar.

Grannsamverkan  är en metod som startade i Seattle, USA under 1970-talet där ett bostadsområde hade drabbats av en inbrottsvåg som polisens ordinarie metoder inte rådde bot på. Idag är det en av världens mest använda metod mot brott i bostadsområden. En väl genomförd grannsamverkan kan minska många av de så kallade vardagsbrotten som inbrott, bilinbrott, skadegörelse och även vissa brott mot person. Grannsamverkan har tydligt minskat denna typ av brottslighet. Anledningen till att grannsamverkan fungerar är på grund av fyra faktorer:

1. Utbildning av kontaktombuden i grannsamverkan via information från polisen gör att de boende blir bättre på att förebygga brott.

2. Social kontroll: när man känner varandra i ett bostadsområde så vet man också vilka som inte bor där.

3. Trygg miljö: när de boende trivs i miljön rör de sig oftare ute vilket ger ökad möjlighet att upptäcka brottslingar.

4. Nätverket: kan öka den sociala stabiliteten i området. Den ökade sociala kontakten kan göra området lugnare och minska eventuell brottslighet även bland de boende.

DSC_0107 (25)

Grannsamverkan kan minska risken för inbrott

Viktigt är också att man inte tar lagen i egna händer utan använder polisen till det de är satta för att utföra. Vid en undersökning med personer som begått inbrott svarade 19 av 20 att de var mer försiktiga eller helst undvek områden med grannsamverkan. Det startas mer och mer samverkan och det senaste är båtsamverkan där det lär visa sig i statistiken också efter ett tag när detta ökar ytterligare och det är en mycket effektiv metod som jag hoppas utvecklas ytterligare.

Text: Johan Nilsson

Bild: Liza Kettil

1 reply »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s