Krönika

Krönika: Julklappshysteri

Om en månad är det julafton och det är knappt en vecka kvar till första advent. Advent är för mig markeringen för julens början, en högtid som jag älskar mer än alla andra högtider. Det är något särskilt med en högtid som pågår i flera veckor och uppmuntrar till fika med pepparkakor och lussekatter samt att ge presenter till varandra. Några julklappar har redan blivit inhandlade och med det uppstår också en av julens stora frågor. Hur många julklappar är tillräckligt? Vi har de senaste åren haft ambitionen att minska på mängden julklappar eftersom vi konstaterar att våra barn egentligen har allt de behöver. Att ta bort klapparna helt skulle vara tråkigt eftersom det är något fint med att välja ut presenter till varandra med syftet att mottagaren skall bli glad.

De sista åren har vi ägnat allt för stor del av julaftonen till att öppna julklappar och det om något är en indikation på att de är alldeles för många. Att minska på mängden klappar och lyckas förklara för barnen att det är en bra idé är dock inte den enklaste uppgiften. Det är inte heller helt enkelt att förklara för barnen att de redan har så många saker att de inte behöver fylla på rummen än mer.  Vi behöver därför  balansera vår önskan om att undvika julklappshysteri och det faktum att barnen ser julklappar som själva julen. Frågan är inte ny utan något som vi har diskuterat i flera år. En viktig strategi har varit att fylla julen med aktiviteter för att markera att det är andra saker än julklappar som gör att det är jul. Julmarknader, bakning, pyssel och julfika är viktiga ingredienser i julen. Att göra saker tillsammans är än viktigare än de presenter som vi ger varandra. Fast julklapparna är viktiga, särskilt när de ges med en riktad omtanke till mottagaren. I år har vi därför satsat på att tillverka många klappar själva. Det pysslas för fullt och många spännande kreationer kommer att ges bort till både familj och vänner. So far so good, sen inträffar det där att mamman i familjen någon vecka innan jul drabbas av julfeber och helt plötsligt känner ett ohejdbart behov att köpa fler och fler julklappar. Varje år visar det sig nämligen att den stora utmaningen inte ligger i att lära barnen att förstå att mängden julklappar är oviktig. Det handlar istället om att få mamman att förstå att det är så!

DSC_0062 (43)

Julgran och klappar hemma i Hult

 

Text & Bild: Liza Kettil

Kategorier:Krönika

Tagged as: , , , ,

1 reply »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s