Kultur

Telefonkatalogens historia

Med en duns landar den på hallmattan. Du tar genast upp den och bläddrar igenom den några gånger med tummen. Omslaget är fortfarande spänstigt och den ger ifrån sig ett härligt, lite krafsande, sprättande ljud som avslutas med en liten smäll när pärmen slår i det sista bladet. Sedan söker du fram den första bokstaven i ditt efternamn. Jodå, du stod med i år också.

Sedan några år tillbaka har telefonkatalogen i det närmaste spelat ut sin roll till förmån för adress- och nummerupplysningssajter. Men egentligen är steget inte så långt. Telefonkatalogen har under lång tid finansierats av reklam, precis som dessa sajter, och samma företag som ger ut det som finns kvar av telefonkatalogen erbjuder också nummersökning på nätet.

Hur många telefonnummer kan du helt utantill? Långa mobilnummer är svårare att komma ihåg och dessutom behöver vi knappt kunna dem längre eftersom de sparas i telefonerna.

Hur många telefonnummer kan du helt utantill? Långa mobilnummer är svårare att komma ihåg och dessutom behöver vi knappt kunna dem längre eftersom de sparas i telefonerna.

Nummerupplysningssidorna har stora fördelar gentemot pappersvarianten. De uppdateras på ett kick om någon bytt adress eller nummer. Det är lättare att hitta en person även om man inte har hela namnet eller adressen. Dessutom kan vi ha med oss sökmöjligheter överallt dygnet runt. Men den gamla hederliga telefonkatalogen är inte att förakta, den har verkligen gjort sitt jobb i decennier, oberoende av ström eller annan utrustning.

Den första svenska telefonkatalogen trycktes 1880 av Stockholms Telefonförening som hade drygt 150 medlemmar. Nio år senare gav Televerket, som då hette Kungliga Telegrafverket ut sin första telefonkatalog som omfattade 320 abonnenter. Med ökad telefonanvändning och fler och fler telefoner i samhället växte också telefonkatalogen. Lokaldelen grundades på 40-talet och förtagssdelen, gula sidorna infördes i slutet av 70-talet. DinDel var från början ett fristående karalogföretag men köptes upp av Televerket 1986. Strax därefter blev telefonkatalogen uppdelad efter innehåll med olika färger. 1993 upphörde telefonimonopolet och Televerket blev till bolaget Telia. Runt millenieskiftet avknoppades katalogverksamheten till bolaget Eniro. Då hade telefonkatalogen redan funnit på nätet i några år. 1998 kom den dessutom på CD-ROM i tre upplagor per år, vilket måste ha varit en smärre revolution uppdateringsmässigt. Eftersom telefonkatalogen inte längre ges ut av ett statligt verk, är marknaden helt efterfrågansstyrd. Det är inte så många som använder sig av telefonkatalogen i pappersvariant längre och därför fasas den ut. 2012 slutade Eniro att ge ut privatpersonsdelen i storstäderna. De sista upplagorna med gula sidorna gavs ut under 2014. Den lokala varianten DinDel ges dock fortfarande ut kommunvis. Att telefonkatalogen är utdöende är egentligen inget konstigt eftersom en hög andel av landets invånare har en eller flera enheter kopplade til internet. Dock finns det människor som inte har tillgång till nätet och för dem kan det bli problematiskt att telefonkatalogen krympt.  Kommunbiblioteken brukar ha datorer uppkopplade till internet som är gratis att låna.

Tidigare användes också telefonkatalogen som informationsspridare. I den fanns både instruktioner om första hjälpen och fläckborttagning. Dessutom kunde den användas för att stilla nyfikenhet. Vem hade flyttat ihop med vem och vilka hade flyttat in på en viss adress? Kan tyckas ganska harmlöst idag när vi på några sekunder kan få fram betydligt mer information än så om helt främmande människor.

Text: Regina Johansson

Bild: Liza Kettil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s