Sociala medier

Varför kommentera?

Idag finns stora möjligheter att kommentera sådant som sker i vår vardag. Tidningar har ofta kommentarsfält efter sina artiklar. De flesta företag och föreningar finns på sociala medier så som Facebook. Genom detta finns också möjligheten att kommentera på sådant som någon vill kommunicera via sociala medier.

Ett företag som firar jubileum vill uppmärksamma detta och lägger ut på Facebook att de med anledning av sitt jubileum har extrapris på godis. Kommentarerna som följer är många, hur kan extrapris på godis röra upp så pass starka känslor? Många som kommenterar tycker att affären borde vara ett gott föredöme och istället sänka priset på frukt eftersom det är ett nyttigare alternativ. Andra som kommenterar tycker att de har sänkt priset för lite alternativt att de borde ha gett bort godis istället. Många väljer att kommentera att de inte alls gillar affären ifråga, att de handlar på en annan affär och aldrig skulle komma på tanken att gå in i den aktuella affären. Påfallande många väljer också att kommentera kommentarer från andra. Tonen är ofta mycket hård trots att de som kommenterar gör det via sitt eget Facebook-konto vilket innebär att alla kan se vem som kommenterar.

Händelsen med butiken som har sänkt priset på godis är dock inte en enskild företeelse. Ett annat företag har reklam på Facebook om att de serverar frukost. Reklamen genererar närmare tusen kommentarer där det stora flertalet är negativa och handlar om frukostens kvalitet, själva företaget eller kommentarer om andra som kommenterar. En lokaltidning skriver om hur en snabbmatskedja skall etablera sig i en kommun. På artikelns nätupplaga är det möjligt att kommentera och snabbt fylls kommentarsfältet med kommentarer om att snabbmat inte är hälsosamt. Någon kommenterar att det är välkommet med nya arbetstillfällen i den mindre kommunen men blir snabbt påhoppad av andra som kommenterar. Skillnaden är är att det går att vara anonym i kommenterandet. Samtidigt har här tidningen ansvar för vad som publiceras vilket innebär att direkta kränkningar och liknande plockas bort. Det är dock inte bara reklam för mat som engagerar. När tidningarna tillåter kommentarer på sina nätupplagor fylls det snabbt på med kommentarer. Många tidningar har valt att begränsa möjligheten att kommentera eftersom detta har blivit ett stort och svårhanterligt problem.

Oftast är det inte möjligt att vara anonym när en kommenterar vilket innebär att alla ser precis vem det är som har skrivit en kommentar. Om någon väljer att göra påhopp eller kränkningar, vilket är mycket vanligt då har alla möjlighet att se vem som skriver. Just i stunden när en sitter och skriver och känner sig upprörd då kanske inte den faktorn verkar så viktig. Det innebär dock att om alla har möjlighet att se vad som skrivits då kan din chef, vänner, och andra se vad du skrivit. Även om det som skrivs känns riktigt och aktuellt precis nu då kan det vara viktigt att komma ihåg att det som läggs upp på internet finns kvar där. Det är idag vanligt att artiklar som är flera år gamla får stor spridning på nytt och åter börjar delas i sociala medier. Det innebär att något som en kommenterade på för flera år sedan plötsligt kommer upp igen och med åren som passerat kan också de egna åsikterna ha förändrats.

Mest intressant är själva kommentarsfenomenet i sig. Vad är det som gör att sänkt pris på godis eller öppnandet av en snabbmatskedja engagerar och väcker så många negativa tankar. Vad är det som gör att så många människor känner att det är viktigt att kommentera att de inte tycker om företaget som gör reklam eller att de tycker illa om dem som kommenterar? Hur kan tämligen harmlösa frågor generera kommentarsfält som är mycket hatiskt? Även om en har möjlighet att kommentera kan det kanske vara klokt att ställa sig själv frågan: varför väljer jag att kommentera och vad vill jag med min kommentar. Att diskutera är både utvecklande och roligt men det positiva försvinner snabbt när tonen blir hård och kommentarerna blir otrevliga. När diskussionen är igång kan det vara klokt att fråga sig själv om en skulle säga samma sak om personen en diskuterar med istället var i samma rum och inte bakom en annan skärm.

Vad får dig att kommentera? Borde kommentarer undvikas helt eller kan de vara något bra?

Vad får dig att kommentera? Borde kommentarer undvikas helt eller kan de vara något bra?

Läs gärna: Diskutera snyggt

Text och bild: Liza Kettil

2 replies »

  1. Ja det där med kommentarer kan verkligen spinna ur sitt sammanhang. Känner vi oss så små att vi måste göra oss hörda genom att kommentera på varenda lilla grej?

    Jag följde kommentarerna som följde efter Katrin Zytomierska elak tunga i eftertio. På hennes sida spårade det ut totalt och många elaka tungor påstod att Katrin var stark för att hon lät alla kommentarer synas på hennes blogg. Men jag tycker vi har alla ett ansvar när vi har en blogg att föregå med ett gott exempel och inte tillåta elaka tungor som bara bygger på tyckande.

    Vi alla bär ett ansvar för miljön vi skapar på nätet, det är lätta att glömma det när vi dagligen ser så många som gör övertramp. Att vi har vårt egna val att vara delaktig i hatet på nätet eller skapa oss en ny generation av användare som förstår att det är människor vi pratar om och till på nätet.

    Fantastiskt inlägg!!! Grymt bra skrivet, tack för dina klocka ord.

    Ha en fantastisk dag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s